Stimulans

Förra veckan klippte jag mig, hos en ny frissör. Hon var nog den bästa jag någonsin haft! Hon var inte mer än ett par år äldre än mig, men hon var otroligt duktig och jag har aldrig varit så nöjd efter en visit hos en frissör! Så nästa gång sk jag boka in mig hos henne! Dessutom köpte jag ett par nya skor i helgen. Underbart, känslan av något nytt är så stimulerande! Men samtidigt är jag lite ledsen, det är ett par skor som typ alla andra tjejer i halva Sverige har... men jag var tvungen att ha ett par nya vårskor väldigt fort, men jag ska inte klaga, förutom det så är jag nöjd med dem!

Klickade precis  hem en ny jacka också som jag bara längtar efter att få hämta ut och använda! Den var riktigt snygg! För stunden sitter jag med en kopp kaffe i handen och känner mig väldigt stimulerad, jag måste ju även köpa lte nytt smink i morgon också, fast det är inte lika kul. Det känns mer som att man slösar pengar... men,men.

Med lite skön musik i mina öron och min goda kopp kaffe ska jag ta mig an lite skolarbete, as usual!


"Vippen", I did it!



haha tro det eller ej, men detta vågade jag, dock med bilen på bilden nedan..
Jag som gillar karuseller fick en liten skön söndagskick av detta!
Var på en liten tur med familjen och hittade av en slump denna "prova-på-grej", verkligen häftigt måste jag säga!





För alla tvivel slutar när jag står i ljuset från din gloria

Älskade väskor! En liten svart väska, en stor svart väska, en liten brun väska, en stor röd väska, en liten mörkgrön väska, en marinblå väska med silvriga detaljer... många väskor!

Skor! Svarta Pumps, guldiga pumps, bruna sandaletter med platå, beige stövletter, mörkblå pumps, silvriga pumps med rosett. Mera skor!

Sjalar i massor! Transparenta, persikofärgade, lila, randiga, svarta, luftiga, vit spets, mjuka, lena... underbara!

Just ja... en underbar, jordnära, smart, manlig, ödmjuk, och snygg pojkvän.


Tell every body I'm on my way




I need some time.
I'm on my way.
I just need some time.


Festina lente!

Allting i vårt samhälle ska gå fort, allt för att få tiden att räcka till. När vi skyndar igenom livet för att..,hinna med livet (?) så glömmer vi att faktiskt leva i nuet. Helt plötsligt kommer en helg dag, vi får ledigt och slappnar av. Vi tar oss då tid att titta upp, och plötsligt var det flera år sedan man bröt benet, flera år sedan man renoverade badrummet som man knappt vant sig med. Är det inte lite skrämmande? Tänk om man inte hinner göra det man velat göra, bara för att vi inte har tid. sorgligt. Kanske är det därför ganska många skyndar att finna kärleken, rädda för att stressa ensam. Men det ju egentligen inte alltid så bra att skynda sig att finna kärleken.

Egentligen har jag alltid vetat det, någonstans i mitt undermedvetna att kärleken sällan kommer när man letar. Men ibland är det svårt att låta bli. Det är lätt att bli "desperat" om man bara letar hela tiden, det gäller att stå på sina fötter och tänka efter vad man egentligen är ute efter. Träffar man någon som verkar intressant och visar intresse så måste vi ta reda på om det är personen som vi söker, pusselbiten som gör pusslet komplett. Om inte så är det lätt att det blir fel. Kanske är denna person som visar intresse bara ett trevligt sällskap, en utmärkt vän, eller en underbar kärlek...

Men visst är känslan av bekräftelse underbar, känslan av att behövas, av att bli älskad. Så det är faktiskt lite svårt att hitta rätt här i livet. I längden kanske det lönar sig att sluta leta och låta kärleken komma till oss, fokusera på något annat och en vacker dag sitta över en kopp kaffe och kolla på personen som sitter mittemot, personen som vi inte känner än, personen som gör oss svaga i knäna, som dök upp när vi minst förväntade oss det. Kärlek.

Solo tu, nessun altro


Kaffe eller Te

Själv så är jag varken en kaffe- eller te-människa, jag tycker om båda lika mycket! Fast oftast blir det anpassat efter olika tillfällen. När jag går ut och fikar, eller om jag får trevligt besök hemma dricker jag gärna kaffe. På morgonen eller kvällen dricker jag hellre te, och när jag är lite frusen och stressad känns det lämpligast med te av någon anledning, men jag vet ärligt inte varför. Att dricka kaffe direkt när jag har vaknat är omöjligt. om jag gör det får jag samma kännsla som när man ska äta något och man är väldigt bakis. Konstigt egentligen, men om jag väntar ett tag så att jag "vaknar" så kan jag dricka kaffe.

Det är ganska många som dricker både kaffe och te, men oftast så känner man lite starkare för något utav dem, och blir därmed en kaffe- eller te-människa.

Sen är det ju en hel hitoria om hur man ska ha kaffet eller sitt te. Jag dricker mitt te som det är, om det inte är den engelska sorten PG tips. då måste jag ha i en sockerbit. Mjölk i te är absolut förbjudet för mig! Kaffet dricker jag med en skvätt mjölk i, fast är man hos farmor och farfar så brukar jag bli lite bortskämmd och få lite grädde i istället. Enbart bara för att farfar tycker att jag är lite för smal dock, men gott är det!
Något som jag har fått fr mig angende latte, så har det nästan blivit en tvngstanke för mig att ha på massa kanel innan jag dricker den.

Jag inbillar mig att man kan läsa av personligheter genom att se hur personen vill ha sitt Kaffe eller te. Man kanske inte träffar rätt på pricken, men någon egenskap borde instämma. Fast det förstås, varför skulle alla som tillexempel har lite mjölk i kaffet vara lika någonstans? Det är ju miljoner människor som har mjölk i kaffet. Men vem vet, kanske har de en liten gemenskap.


Tu sei il mio sogno

Du är som solen bränner in, rakt in i mitt mörka rum
Jag vill ha dig innan jag går, ge mig nu så jag kan bli lugn
Jag skulle aldrig ramla ner, men det här är inte ens att ramla
Gravitationen har glömt mig, och jag kommer aldrig mer att landa

 



Det finaste jag vet

Att ligga helt avslappnad, känna närheten och kroppsvärmen, sluta mina ögon och somna i denna underbara trygghet för att sedan vakna upp med samma känsla igen. Öppna ögonen och se en ängel så varm och mjuk.
Att känna ett par varma och mjuka läppar som möter  mina i regnet. Att ligga i det härliga gröna gräset, känna värmen från solen på min hud och tillsammans räkna molnen som passerar ovan i det blå. Att gå barfota på den kvällsljumna asfalten och känna min hand i en annan hand. Att bli omfamnad i en trygg, lugnande och värmande famn en frisk och kall vinterdag.
Att ligga vaken, sömnlös och vila mina ögon på en ängel, hela natten. Att sakna någon fruktansvärt mycket för att sedan ses och få igen för all saknad. Att vara lite små sur och irriterad, för att sedan få uppleva känslan av att bli sams och försonas i kärleken. Att få gråta så att de salta tårarna torkar ut mina kinder, och sedan bli tröstad av en ängel.

Att dela alla dessa känslor, det finaste jag vet.





Keep it up my baby don't leave it on top

Det är mycket, mycket som ska in och mycket som ska ut. Det tar på krafterna för en liten själ.
Som sagt det är sådär mycket i skolan igen, det är lite tufft men samtidigt så får jag lite bättre driv av det hela.
Jobbigt, men det känns bra att få kämpa lite, man känner sig så duktig då!

På tal om att kämpa, och för att vara lite extra negativ så ska jag dela med mig av att jag har hittat dröm utbildningen! Underbart, eller hur?! Journalistik med samhällsstudier, inriktning sociologi. Men problemet ligger i konkurrensen. Förra terminens intagnings poäng var 20,60 och jag har räknat ut att jag kan fixka 18-18,5 på sin höjd. Riktigt surt! Men, jag ska nog ta och prata lite med min studievägledare och fråga om jag inte kan utöka mitt programm lite, då kan jag nämligen plocka lite merit poäng och räkna bort en annan kurs. Det vore underbart, men samtidigt så vet jag att chansen att jag skulle komma in på den utbildningen är minimal.., om jag inte gör ett grymt resultat på Högskoleprovet förstås! Intagnings poängen från provet var på 1,60... det krävs alltså att man ska ha lite mer än hälften rätt. Det låter inte så svårt, haha men det är det! Fan... jag vet inte hur jag ska klara detta...

 


Brihgt Saturday


När jag bli stor

Lite funderingar kommer och går, jag vet inte varför jag tänker så mycket på det nu redan när jag vet att det är ett tag kvar. Men jag kan helt enkelt inte låta bli! Det gäller livet efter gymnasiet... som sagt har varit inne på många saker, men tillslut bestämmt mig för att plugga direkt. Visst vore det kul att passa på att dra ut och resa lite, upptäcka nya världar och styra stegen lite spontant, men jag tror inte jag komme ha ekonomi till det. Ja, en resa kan man väl unna sig kanske då.

Men nu har jag redan bestämmt att jag ska plugga punkt slut! Jag har funderat ett tag, och ska faktiskt söka till några journalist program. Ärligt så är jag inte så intresserad av journalistik inom televisonen, men det är ju svårt att säga, om man lyckas bra är det nog svårt att undvika det. Men att skriva, vad som helst som har en mening, ett djup är fantastiskt! Så att jobba på någon tidning som har fokus på text och inte  bara bilder skulle vara mer än okej för mig. Dessutom är journalist ett yrke man kan klättra på stegen väldigt mycket om man har viljan. Och det är viktigt för mig att utvecklas, och inte hamna i samma bana dag ut och dag in resten av livet. Visst är det bekvämt med fasta rutiner, men i längden så skulle det få mig att klättra på väggarna!

Något mer som har kommit upp i mina tankar på senare tid är ordet Socionom. Jag har börjat bli mer och mer nyfiken på det faktiskt. Frågan är om det skulle passa mig?, om jag skulle gilla det? och framförallt om jag skulle klara det? Jag är ju ganska intresserad av psykologi, en del samhälls vetenskap och så. Kanske borde jag nosa lite mer i det hela, jag vet faktiskt inte så mycket så det vore intresant att ta reda på lite mer, vad det finns för möjligheter och om det är något att kämpa för. Det är ju trots allt fyra år på högskola.


Roligare påsar tack!

Har funderat på våra tråkiga påsar som vi har här i Sverige, hur fult det faktiskt är att gå runt med en påse..
Så gick ut på internet och kolla efter lite roligare. Jag hitta massor med häftiga, varför har inte vi roliga påsar i Sverige ?! Åh... blir nästan lite irriterad, haha ;)

(Bilderna hittade jag på google)



Det är ju ett bra sätt att marknadsföra också! :P



Utan att förstöra ett jag

2010, kärlekens år. Eller? Var det inte så alla sa?

Den största anledningen till att året utsågs som kärlekens år var kronprinsessans bröllop. När det kom ut så skulle helt plötsligt alla gifta sig eller förlova sig. Till och med så vart vi påverkade av reklam, som exempelvis glass gubben och hans fru som kom från ingen stans, och helt plötsligt kom det ut en kärleksglass.
Något mer som det varit mycket av detta år är barn. För mig så är det världens baby-boom! Alla skaffar barn till höger och vänster  i alla åldrar. Till och med de som är yngre än mig.

Men blev det något kärleksår? Det är ju svårt för mig att veta, men jag fick känslan av att de som inte tog "nästa steg" i förhållandet, avslutade förhållandet eller skilde sig. Nu syftar jag inte på att gifta sig, "nästa steg" i ett förhllande är ju varierande mellan varje förhllande. För vissa kanske nästa steg är att flytta ihop, förlova sig, skaffa barn, köpa hus, bli ett offciellt par o.s.v I alla fall så kändes det som att varje par som inte tog nästa steg i förhållandet skilde sig eller gjorde slut.




"Kärlek är ett vi utan att förstöra ett jag"


Ett sätt att visa att vi har överlevt

Vi går mot ljusare tider, eller ja det har vi gjort ett tag nu.
Alla önskar att snön försvinner, att det ska bli vår och sommar snart. Många säger att de är less på snön, de vill bara ha det gröna gräset. Och visst skulle det vara härligt med vacker grönska, susande i trädens kronor, kunna känna fötterna mot het asfalt och känna doften av grillat saftigt kött. Mm, tanken när jag skriver det får mig faktiskt att längta lite, tanken på att ligga vaken på natten och höra hur regnet smattrar mot taket, eller känslan av att kliva upp ur ett bad och all sand fastnar på fötterna är ju underbar!

Men helt ärligt så har jag inte brottom med det, jag går inte runt och önskar att snön ska försvinna eller att vi ska vakna i morgon och möta våren. Förra året och alla andra år så önskade jag det, tro mig jag var inte särskilt förtjust i snön. Kallt och blött, och mörkt framörallt, och nu när det börjar bli vår så var det inte alls kul, bara slask, skitiga skor och blött... Men av någon anledning ser jag på den här årstiden från ett annat håll. Jag älskar ljuset ute, nu när snön är kvar och solen skiner speglar det sig och blir så ljust och vackert, nästan som ljusterapi. Och vattnet i alla åar och bäcker forsar mycket nu när snön börjar smälta... Vackert! Självklart vill jag ju ha vår och sommar, att tiden ska gå så att jag kan fylla år någon gång och så... men jag hinner! Jag vill inte missa det vackra som pågår just nu!

Öppna ögonen och njut av den fantastiska värld vi har nu! Kanske lite svårt mitt i  stora städer där det kan bli väldigt skitigt och grötigt nu när snön smälter, men om man anstränger sig så ser man! Och det bästa med allt är vårkänslorna som börjar komma, det slår aldrig fel! Jag tror att det är hjärtat som vill bevisa för oss att det har överlevt kylan, och nu skuttar det lite extra för att bevisa att vi överlevt, haha en löjlig tanke, men inte orimmlig...

//
    "Pärlan"


RSS 2.0